11. I utrymmet i ambulansen har hennes syster tagits över av ett spöke.
Translated by Marie Silkeberg
I utrymmet i ambulansen har hennes syster tagits över av ett spöke. Deras mamma får krafter som en superhjälte och lyckas hålla henne nere. Amy förstår inget om vad som händer. Nyss var hon inuti i en bubbla där hon ordnade med siffror, och nu har hennes syster tagits över av ett spöke. Amy föreställde sig alltid att det skulle vara roligt att åka ambulans eller brandbil eller polisbil eftersom man skulle köra fort och kunde bryta mot alla regler och inte stanna för rött. Men nu är allt fel. Zoe kräks men vet inte om att hon kräks, så kräket bara rinner längs hakan och ner på den lavendelfärgade klänningen som varit Amys och som de fått av en vän, och kvinnan som arbetar i ambulansen tvättar bort det, men Amy är rädd att handduken ska rispa hennes systers ansikte.
Zoes ögon, alltid stora och bruna och glittrande som lägerelden, är vita. Hennes kropp rycker åt ena sidan i en rytm som inte är mänsklig. Amy skriker, Zoe, Zoe, Zoe, men Zoe är inte där. Deras mamma blir arg och säger åt henne att hålla klaffen, att hon bara gör allt värre. Då skriker varje fiber i Amys kropp, tyst. Zoe, Zoe, Zoe.